Håller med om att filmerna tåls att ses i ett maraton under en vecka. Dessutom känns filmerna aldrig för långa trots sin stundtals långa speltid. Jag brukar ha svårt för riktigt långa filmer, men här finns det faktiskt en poäng med att göra långa filmer eftersom det tar tid att berätta en sådan här komplex handling som Harry Potter ofta bjuder på.
Det är lätt hänt att man glömmer att ta upp en del saker som man tycker om eller inte tycker om. Det händer ju mycket i varje film.
Jag håller med dig om att man verkligen kan känna för Trelawney när Dolores ska skicka ut henne från skolan. Väldigt strongt av Dumbledore att rycka ut där och säga att det är hans uppgift och enbart hans att avvisa någon från Hogwarts. Minns inte hur det gick sedan, men fick vi veta om hon fick tillbaka sitt jobb?
Måste även säga att jag gillar karaktären Luna innan jag glömmer bort det.
***
Harry Potter och HalvblodsprinsenMycket bra film. Kanske rent av den bästa när jag tänker efter. Eller jag kanske lika gärna kan säga att den är en av 7 favoriter.
Den är episk, mörk och vuxen. Man har lyckats bra med att hela tiden låta karaktärerna växa tillsammans med handlingen. Det känns inte som att något är mer än det andra, utan att det är en perfekt harmoni i allt.
Helena Bonham Carter är riktigt bra som Bellatrix. Håller med XC om att hon gör sig bättre här än i t ex Burtons Alice. En intressant karaktär som HBC gör till sin egen och på ett riktigt bra och passande sätt. Jag håller även med XC om att Malfoy äntligen utvecklas. Det var väl på tiden med tanke på hur många filmer som han har gått igenom genom att vara enbart Mobbing-Malfoy som XC så bra beskrev det.
Jag kan både uppskatta och inte uppskatta att vi som tittare ska få fundera över om hurvida Snape är på Voldemorts sida. Jag har inget emot en sådan sak, men det görs lite för tydligt i den här filmen och jag hade uppskattat en mer subtil ton på det istället. Jag kan inte helt avfärda att Snape kanske mer har infiltrerat Voldemort och hans hantlangare i ett steg att få honom på fall. Men samtidigt har Snape alltid varit i gränslandet för om han står på de goda eller de ondas sida så jag skulle inte trilla av stolen om det visar sig att han är en riktig badass.
Att det är mycket känslor i den här filmen känns bara naturligt om man ser till vilken ålder som karaktärerna befinner sig i. Det varken tar överhanden eller sopas under matten.
Jag uppskattar den information som vi får om vem Voldemort var innan han blev just Voldemort. Jag uppskattar även förklarandet av vad en Horcrux är och hur den används.
Och avslutningsvis så är biten med Dumbledore intressant och bra. Frågan är ju om han verkligen är död eller bara ligger i som en magisk dvala. Jag har ju inte läst böckerna och eftersom det är en film kvar att se så håller jag dörren lite på glänt för att han kanske kommer tillbaka trots allt.
***
Harry Potter och Dödsrelikerna, del 1En bra film som jag tycker saknar något, men det är nog för att den blev uppdelad. Sedd tillsammans med del 2 så är jag övertygad om att även del 1 växer ett par storlekar till.
Först och främst så måste jag lyfta fram den underbara musiken av den begåvade kompositören Alexandre Desplat. Hans musik är som en helt egen film och tillsammans med dom rörliga bilderna så är det inget annat är superbt.
Återigen så är den här filmen mer mörkare och vuxnare än sin föregångare. Och det till min stora förtjusning. Jag gillar att man har gått från barnvänlig fantasy till en mycket mer ungdomligare sådan där man inte är rädd för att ta ut svängarna lite.
Snape är fortsatt intressant och det ska bli spännande att se vems sida han egentligen står på. Vi vet ju inte vad det var som han och Dumbledore pratade om i den förra filmen innan han till synes dog.
Jag instämmer helt i det som XC skriver om att Draco verkar ha fått kalla fötter och att det inte är helt omöjligt att han ställer sig på Harrys sida inför det slutgiltiga sammandrabbningen.
Filmen har även lite komiska inslag. Bäst och roligast är väl när Harry, Ron och Hermione är i vuxna kroppar. Det blir lite förväxlingskomedi där ett tag.
Jag gillar att bitar av filmen utspelar sig i modern miljö på gatorna i London. Det passar jäkligt bra och får mig att drömma om en Brittisk fantasyfilm som utspelar sig helt i en sådan miljö utan inslag av traditionell fantasy. Så bra det skulle kunna bli.
Tråkigt att Dobby dör, men han fick i varje fall dö hjältedöden.
Det här är en bit som ska bli intressant att se hur den utvecklar sig i den sista filmen. Om någon av våra hjältar kommer att dö. Om Rowling har vågat sig på en "kill your darlings" och låter någon av dom mest viktigaste personerna dö, eller om det blir antingen någon av dom mindre viktigare eller ingen alls. På ett sätt skulle jag kunna uppskatta en sådan sak som att t ex Harry dog i kampen för att besegra det onda, men samtidigt så passar det kanske bättre att låta bli och låta honom vara hjälten fullt ut. Och sedan är det ju just om Rowling vågade att löpa linan ut när hon skrev den sista boken. Det blir i varje fall spännande att se vad som kommer att hända med våra hjältar och fiender i den sista delen.
Sedan känns det vemodigt att det snart är slut. Även om jag försöker se till hur mycket fint vi har fått i både bok som filmväg.
Jag kommer att sätta mig med glädje i biofotöljen när del 2 får premiär och njuta av den sista filmen. Bäst av allt är dock vetskapen om att jag har alla filmerna och kan se om den när jag vill och hur ofta jag vill. På så sätt kommer Harry och hans vänner alltid att finnas kvar.
Sedan ska det bli trevligt att läsa böckerna efter att jag har sett den sista filmen. Det känns helt rätt att börja med det då och det som jag förr om åren har undvikt kommer jag nu se fram emot med glädje.
***
Tack XC för att du ville se filmerna tillsammans med mig och även dela med dig av dina tankar och funderingar kring det du såg.
