999 replies to this topic

[XC]

[quote name='Piranhaconda' timestamp='1330264716' post='250142'][quote name='XC' timestamp='1330110194' post='250039']Poolboy: Drowning Out the Fury (2011)
För min del är det väl Sorbo som är dragplåtret till att se filmen. Trevligt att du säger att den är bitvis rolig - minns att det var något i trailern som fick mig att ställa mig lite avvaktande till den.[/quote]Den är speciell. Väldigt speciell. Jag vet inte riktigt vad du skulle tycka om den. Jag hoppas att den träffar rätt, men samtidigt känner jag att den lika gärna kan missa målet helt. Om du väntar med att se den tills du verkligen är på humör för en sådan film och sedan har ett öppet sinne och noll förutfattade meningar om filmen så kan det nog gå vägen. Annars så lär det bli en intressant sågning att läsa. [/quote]Öhh. Låter som en film att se när man jobbat 12h förmiddag!

[quote name='Piranhaconda' timestamp='1330264716' post='250142'][quote name='XC' timestamp='1330025157' post='249977']Först på månen / First Men in the Moon (1964) [UK][/quote]

Nu är det ett bra tag sedan jag såg den här filmen, men jag minns att jag gillad den senast. Ray Harryhausen har varit inblandad i många filmer och ofta har resultatet blivit riktigt bra. Det här är verkligen en film av den äldre skolan i mångt och mycket så är sådana filmer väldigt behagliga att ta del av på en regelbunden basis. Väldigt trevligt att du uppskattade filmen. [/quote]
Blev lite småsugen att se om Jason & the Argonauts efter det. Skall kolla lite sedan vad som går att få tag på mer ur Harryhausens portfölj.

[quote name='Piranhaconda' timestamp='1330264716' post='250142'][quote name='XC' timestamp='1330025157' post='249977']Ninja Mission, the (1984) [SE/UK][/quote]


Dessutom är det många gånger underhållande att se hans filmer. Dom skiljer sig en hel del åt vad som brukar filmas här i landet.[/quote]
Sant. Helt ogenerad rakt-på-sak-action är inte vanligt härifrån. Sedan gillar jag följande replik: "You talking crap." ikonisk säger bara det.


[quotename='Piranhaconda' timestamp='1330264716' post='250142'][quote name='XC' timestamp='1330191935' post='250089']Draktränaren / How to Train Your Dragon (2010) [US][/quote]


Så trevligt att du gillade filmen. Jag tycker själv att den är väldigt bra och underhållande. Snyggt animerad, riktigt rolig, fartfylld och spännande. En av dom mer roligare scenerna måste vara när draken försöker att le. Snacka om att det leendet ser påklistrat ut.
[/quote]Själv fnissade jag när draken smyger på Hicke då denne första gången kommer in i gläntan uppkrupen på en klippa och med höft och svans gungande som en katt som är på väg att anfalla.

[Synon]

Beginners (2011)

Jag tycker det är en fin och lågmäld berättelse om sonen och hans förhållande till fadern som kom ut som gay 75 år gammal. Hur de äntligen fick kontakt med varandra igen efter alla dessa år och hur vi får en glimt av hur det sågs på homosexuella förr i tiden. En tid då kärnfamiljen var i centrum och allt utanför det sågs som något onormalt. Starkt ämne och stark berättelse, men jag blir ändå kluven till viss del. Får mig att undra om inte vissa delar kanske skulle klippts bort eller skalats ner. För visst förstår jag att allt är sett ur sonens ögon och perspektiv, men ibland känner jag mig utanför den personliga sfären och önskar att jag kunde få kliva in och bli en del av den för att få ut mer av det.

De lyckas bra med att förmedla hur omgivningen påverkar en och svårigheten med relationer och rädslan att släppa någon nära inpå sig. Olivers uppväxt med en något annorlunda mamma och med en frånvarande pappa som han bär med sig till sitt vuxna liv. Hur han måste ta tag i det när han träffar Anna, en annan sargad själ.

Christopher Plummer är tyngden i filmen och jag undrar hur den artat sig utan hans delaktighet? Han fångar mitt intresse och jag känner att jag skulle vilja veta mer om denne Hal, lära känna den personen mer och allt han varit med om. Men det kanske kan bli en annan film?

[Wylie Times]

Jag håller med om att man blir väldigt nyfiken på Plummers karaktär som får för lite utrymme i filmen. Men det är en knepig balansgång det där som jag ändå tycker håller bra. Det är egentligen mest tack vare att Christopher Plummer är så bra som man önskar att han varit med mer.

[XC]

Charlies Änglar / Charlie's Angels (2001) [US/DE]
Lekfull actionkomedi när den är på topp. Undrar om man visste hur rätt man hade med inledningsscenen "not another remake of an old televisionshow"? Storyn är så där lagom over-the-top och det är en härlig mix av tönt och teater-coolhet över seriens skurkar. Intrigen fungerar väldigt väl fast man sett filmen tidigare. Bra skådespelare och det märks att man haft kul ihop under inspelningen.

[Synon]

Extremely Loud & Incredibly Close (2011)

Tycker det är en intressant historia där vi få följa ett barns hantering av sorg när pappan plötsligt dör. Tycker om när pusselbitarna sakta kommer på plats och vi förstår mer varför Oskar reagerar och agerar som han gör. Bra skådespel av Thomas Horn i rollen som Oskar. Sämre castade är Tom Hanks och Sandra Bullock som gör ett blekt intryck som föräldrarna. Max von Sydow, som är Oscarsnominerad för rollen som The Renter, gör det bra trots att rollen inte kräver så extremt mycket av honom. Men det stora problemet med filmen är att den är på tok för lång. Början och slutet borde saxen plockats fram för som det är nu så går mitt intresse i vågor för filmen.

[Rick Hunter]

Real Steel
I en nära framtid där all boxning genomförs av robotar får en robottränare och föredetta boxare ta hand om sin son som han inte sett sen han var nyfödd pga av att mamman dött. I en överenskomelse med mammans syster och hennes man som ska ha vårdnaden får han ta hand om grabben över sommaren. De avskyr varandra i början men när de letar robotdelar på en skrottipp hittar de en väldigt stark robot som de ställer upp i tävlingar med och börjar allt eftersom de vinner mer börjar de även gilla varandra.
Det här trodde jag det allra värsta om när jag såg trailern förra året, verkade vara extremt larvigt i en Rocky-kopia eller en Transformers light men till min förvåning så var det inget av dem. Mer av ett far & son drama späckat med lite robotfighter. CGI:n är fantastisk! Förstår verkligen att den är Oscarnominerad. Det är ingen film som riktigt vågar ta ut svängarna som man kanske hade hoppats på men det är klart bättre än jag trott.
7/10

Warrior
Två bröder i varsin historia i en och samma film. Den ene krigshärjad föredetta marinsoldat den andre en fysiklärare med stora ekonomiska problem. De har både brutit kontakten sen länge med sin alkoholiserade Pappa som lever ett ensligt liv och har nu blivit nykter. De både bröderna har en sak gemensam, sin bakgrund som kampsportare och i synnerhet MMA. De båda lyckas ta sig in en stor tävling med en större prischeck den ene tar även kontakt med Pappan och ber honom träna han. Där de oundvikligen kommer att tvingas möta varandra i ringen.
MMA är en avskyvärd sport men som film funkar det utmärkt då detta är ett väldigt bra spelat drama med välgjorda fightingscener. Nick Nolte gör väl kanske sitt livs roll och även Tom Hardy och Joel Edgerton som spelar de bägge bröderna är helt utmärkta! Här känns det som Oscarsgubbarna missat en och en annan nominering till. Slutet får en faktiskt att bli en aning rörd och de trodde jag inte att en film med MMA som tema skulle kunna göra,
9/10

Edited by Rick Hunter, 26 February 2012 - 20:53.

[Synon]

A Better Life (2011)

Lågmält drama om Carlos som är en illegal invandrare och hans strävan efter att sonen ska få ett bättre liv än han själv. Låter klyschigt och något man sett tusentals gånger förr, men det här gillar jag för berättelsen förs fram utan större krusiduller och dramatiska vändningar. Känns som något som mycket väl kan hända i verkligheten. Mycket bra spelat av Demián Bichir som välförtjänt fått en Oscarsnominering.

[Wylie Times]

Albert Nobbs

Lågmält kostymdrama om Albert Nobbs som levt större delen av sitt live utklädd till man. Hon är ensam och börjar efter att ha skrapat ihop en hel del pengar att leta efter någon att dela sitt liv med. Glenn Close är bra i huvudrollen men karaktären hon spelar är så irriterande bortkopplad och naiv att det blir svårt att engagera sig i hennes historia. Det gör också filmen hyfsat förutsägbar. Iaf fram till slutet. Jag är faktiskt mer imponerad av Janet McTeer som också är Oscarsnominerad. Hon spelar en betydligt intressantare karaktär som jag önskar hade haft en större roll.

2,5/5

[Synon]

Jag var inte heller helt imponerad av Albert Nobbs. Tycker inte Glenn Close kändes klockren och makeupen var inte perfekt i mina ögon. Tycker också McTeer lämnade större avtryck.


Sista Oscarsfilmen avklarad. Puh.


Warrior (2011)

Förra året hade vi "The Fighter" och nu "Warrior". Välskrivna båda två där fokus ligger på det personliga planet, med karaktärer man känner med och som spelas av riktigt bra skådespelare och där kampen i ringen/buren blir mer ett hjälpmedel för att berätta historien om dessa. Har svårt annars för filmer som fokuserar alltför mycket på den blodiga kampen och glömmer bort själva historien. Bra musik och foto. Nick Nolte är Oscarsnominerad, vilket ej är helt oförtjänt, dock är jag förvånad att Tom Hardy och Joel Edgerton gick lottlösa.

[Wylie Times]

Jag håller med dig om Hardy, han borde verkligen ha fått en nominering.


The Fantastic Flying Books of Mr. Morris Lessmore

Väldigt fin och rörande sentimental kortfilm där böckerna har sitt eget liv. Animeringen är kanske inte toksnygg men den är väldigt finurlig och bidrar till den varma känsa man får av filmen. En film för alla som älskar böcker. Den finns att beskåda gratis på Youtube. Kvalitén är inte den bästa men helt ok så gör dig själv en tjänst och ta dig 15 minuter och se den här lilla pärlan.

4,5/5

http://www.youtube.com/watch?v=Adzywe9xeIU

Edited by Wylie Times, 27 February 2012 - 00:56.

[Garm]

@XC: Det låter som en bra idé att se Poolboy vid ett sådant tillfälle. Det kan faktiskt göra susen. Och säg till om du hittar några intressanta filmer av Ray Harryhausen vid dina eftersökningar. Jag har en del filmer med honom, det finns rätt fina samlingsboxar att köpa. Men jag skulle vilja se betydligt fler än dom som jag har sett.

--- --- --- --- ---

Scream (1996)
Scream 2 (1997)
Scream 3 (2000)
Scream 4 (2011)

+ Bra handling som inte tar sig självt på för stort allvar.
+ Intressanta och stundtals komplexa karaktärer.
+ Duktiga skådespelare.

- Repetitiv handling i uppföljarna.
- Filmerna är fyllda med alla klyschor som du kan tänka dig.

*

Henry: Portrait of a Serial Killer (1986)

+ Obehaglig handling som känns trovärdig och realistisk.
+ Michael Rooker, Tracy Arnold och Tom Towles är utmärkta i huvudrollerna.
+ Regi, foto och musiken är mycket bra utfört.

*

Haeundae (2009)

+ Bra skådespelare.
+ Intressanta karaktärer.
+ Bra kombination av humor och gripande människoöden, något som är lite ovanligt i en katastroffilm.

- Ofärdig CGI för att det ibland inte ser speciellt trovärdigt ut.

*

The Reef (2010)

+ Intressant handling baserad på verkliga händelser.
+ Väldigt spännande.
+ Oerhört duktiga skådespelare.
+ Intressanta karaktärer.

*

Animal Kingdom (2010)

+ Väldigt bra handling.
+ Trovärdiga karaktärer.
+ Mycket begåvade skådespelare.
+ Spännande.
+ Fint foto och riktigt bra regi.

*

Shanghai (2010)

+ Mycket fint fotad.
+ Mikael Håfström levererar en till film fär han visar vilken bra regissör som han är.
+ Ovannämnda regissör har återigen ett väldigt bra samspel med John Cusack.
+ Handlingen är både spännande och intressant.

*

Drive Angry (2011)

+ Amber Heard, William Fichtner och Billy Burke är godkända i sina roller.

- Nicholas Cage kan bättre är vad han visar i den här filmen.
- Det kvittar om man ser den i 3D eller på vanligt sätt, effektsökeriet är överdrivet och ser förjävligt ut.
- Handlingen är väldigt krystad.
- Regi och manus är under all kritik.

[XC]

Charlies Änglar - Utan Hämningar / Charlie's Angels: Full Throttle (2003) [US]
Det är svårt att riktigt sätta fingret på vad som gick fel med den här filmen. En del är givetvis att det är aningen för tätt sex-skämten (även om scenerna med John Cleese är redigt roliga). Den har samma charm som ettan, och en rätt bra story. För mycket samma lika också kanske? Antagligen stör jag mig lite på att twisten här var väldigt ute ur garderoben - det gjordes en på tok för stor grej av att Demi Moore skulle spela en "fallen ängel" i filmen. Därför sitter man bara och väntar på att masken skall falla (så att säga). Och när masken faller, stjäl hon showen. Barrymore, Liu och Diaz är alla bra och charmiga på sitt sätt - men Demi höjer verkligen filmen ett snäpp med sin entré. Man saknar Bill Murray lite - Bernie Mac är mer i vägen än en hjälp att föra storyn framåt om jag skall vara ärlig. En actionkomedi som inte riktigt når upp till samma standard som sin föregångare men ändå på något vis lyckas vara underhållande.
Kul detalj: i början (vinjetten så att säga) så förekommer ett klipp där tjejerna kör Roller Derby - inte fullt lika actionfyllt dock som filmen Whip it som Drew Barrymore regisserade för några år sedan.

*

Scream (1996), Scream 2 (1997), Scream 3 (2000), Scream 4 (2011)

Har sett de tre första, minns dem som bra men också något överskattade. Storyn blir märkbart sämre redan i tvåan har jag för mig. Trean har jag inte ens brytt mig om att skaffa på dvd tror jag.

Edited by XC, 27 February 2012 - 19:02.

[Wylie Times]

Battle Los Angeles

Maybe I can help. I'm a veterinarian.

(Japp, det där är en riktig replik från filmen... )

2/5

[Garm]

F (2010)

+ Väldigt spännande.
+ Brittisk. Vilket många gånger borgar för en bra film inom genren i dessa dagar.
+ Riktigt bra skådespelare.

- Handlingen är aningen överdriven och orealistisk på sina ställen.


*


Donkey Punch (2008)

+ Mycket spännande.
+ Intressanta karaktärer.
+ Välspelad tack vare duktiga och hårt arbetande skådespelare.
+ Även den här filmen är Brittisk och det märks i slutresultatet. På ett positivt sätt.

- Även här är filmens handling är aningen överdriven och orealistisk.


*


Prowl (2010)

+ Courtney Hope gör en stabil insats som Amber.

- Manus är patetiskt och Tim Tori borde beläggas med yrkesförbud om han fortsätter att skriva sådan här smörja.
- Större delen av skådespelarna känns knappt torra bakom öronen och passar inte in i den här filmen.
- Patrik Syversen följer upp den utmärkta filmen Rovdyr med sådan här skit. Han blev väl lovade guld och gröna skogar men fick istället en enkel biljett till Aokigahara. Han kan gott stanna där om han inte tänker anstränga sig mer.


*** *** ***

Charlies Änglar - Utan Hämningar / Charlie's Angels: Full Throttle (2003) [US]
Charlies Änglar / Charlie's Angels (2001) [US/DE]

Dom där filmerna är klart underhållande. Visst är det lite ojämnt här och där, men överlag så träffar man rätt och hyllar tv-serien på sitt eget sätt.

[XC]

Britterna är riktigt duktiga på film. Håller helt med där.

Trist att Prowl inte håller måttet, hade hoppats att Rovdyr inte skulle vara en one hit wonder.

[Garm]

Med tanke på hur läget är över i den sk "Drömfabriken" i dessa dagar, så letar jag hellre efter bra film att se annorstädes. Vilket inte direkt kommer som en nyhet om man känner mig, men faktum är att jag tycker mer om Brittisk film på den här sidan 2000-talet än vad jag gjorde på den andra. Undantag finns givetvis. Jag finner det trevligt med en sådan positiv utveckling av deras filmindustri.

Prowl kan du ärligt talat gott hoppa över om du vill. Den kommer inte att ge dig någonting, det är jag rätt säker på. Och vi får väl se vad Syversen gör härnäst. Jag undrar varför han valde att göra Prowl över huvud taget för eftersom han borde ha läst manus innan och insett vilken smörja det var. Men han hade väl sin anledning antar jag. Nu verkar han vara tillbaka i Norge för att göra film och tv, så det känns betydligt bättre och mer lovande.

[XC]

Mmm. Visst kan de i drömfabriken de med men jag har märkt att man blir mindre besviken på filmer från andra håll på planeten.

[Garm]

Undantagsregeln gäller alltid. Men det är alltmer sällan som man kan ta till den när det gäller film från den delen av världen. Och du fångar precis in hur jag också känner när det gäller ens filmintresse. Man blir mycket sällan besviken på filmer från jordens andra hörn. Och tur är väl det, för annars skulle nog ens filmintresse dö ut om man var helt förpassade till Amerikanernas sandlåda.

[XC]

Jo - det är ju inte direkt så att man lever för uppföljaren till GI Joe...

*

Tabloid (2010) [US]
Trailern till den här filmen gjorde verkligen sitt jobb: halvvägs in visste jag att fejk eller äkta så måste den ses. Nu baseras den - hur mycket uppe längs väggarna det än verkar - på en helt sann historia från slutet av 70-talet. Jag hade aldrig hört talas om den (trodde jag först iaf). Historien har verkligen allt: en skönhetsdrottning, religiös övertygelse, hantlangare, skvallerjournalister och två olika händelseförlopp som får en att undra om de verkligen talar om samma sak. Inte ens Hollywood skulle ha kokat ihop något bättre. Synd bara på produktionen.
Den lanseras som en dokumentär - men är i första hand en intervju med storyns självlysande knäppgök: Joyce McKinney (aka Förövaren). Den andra givna huvudpersonen (Kirk Anderson aka Offret) väljer att inte uttala sig utan återfinns bara i arkivmaterial och knappt det. Kanske är det därför filmen känns så ofokuserad - man försöker verkligen vara objektiv och ge en klar bild av händelsen. Men samtidigt så tar man (om än omedvetet) lite av Joyces parti. Men det är fruktansvärt svårt att ta Joyce på allvar. Hon framstår för det mesta som en knäppgök med stalker-beteende. Uppe på det så är de infällda intervjuerna med andra källor dels en pilot som mest framhärdade att han inget visste och två skvallerjournalister. Man tar alltså inte bara Joyces sida, med andra handen försöker man sänka henne. En bit in i filmen känner man sig nöd och tvungen till att dubbelkolla om det är en dokumentär eller en mokumentär - så skogstokig är verkligen Joyce. Efter filmen gör man en snabb googling för att läsa på.
Det är för mycket Joyce i dokumentären och för lite arkivmaterial att engagera sig i. Mot slutet insåg jag att jag visst hört talas om den här historien - den nämndes nämligen helt kort i den artikel jag läste om hundkloningen som det hela mer eller mindre avslutas med. En intressant historia som tyvärr schabblas bort för att man inte kan bestämma sig för vad man vill säga.

*

Teeth (2007) [US]
Det jag skrev sist står fast. Det är en trevlig mix av skräck och svart komedi men den har en på tok för lång startsträcka. Det tar nästan halva filmen innan den kommer igång, och trots att delar av startsträckan med all säkerhet är nödvändig för att sätta karaktärerna på plats så är den minst en halvtimme för lång. Däremot måste jag erkänna att scenen med gynekologen fortfarande är lika rolig som sist. Slutet känns OK, lite för mycket händer på en gång, något som rimmal lite illa med den sega första halvan av filmen. Sevärd är den, men det är inte en film som kanske alla har ork att se om.

[Garm]

Haha, nej en sådan film står inte högt i kurs.

Tabloid (2010) [US]

Jag tyckte också att trailern var riktigt bra utförd då jag såg den. Nu har jag inte sett filmen/dokumentären/eller vad man nu vill kalla den för, men jag kommer definitivt att göra det sedan. Ditt omdöme var klart intressant och bra. Nu kan jag själv dra ned lite på förväntningarna utan att för den delen behöva bli besviken. Men omdömet gav även mersmak och får mig att vilja se någonting som jag kanske, mer eller mindre, hade tänkt att se en längre bit ned på vägen. Och även om den verkar vara rätt partisk lagd så tycker jag att det fanns tillräckligt med intressanta frågeställningar i trailern och artiklar som man läste i samband med den, som kan få ett svar om man bara ser den färdiga produkten. Och även om man inte får det så behöver det inte vara en dålig sak. Ibland är det positivt kittlande att se en film/dokumentär som inte ger alla svar utan man får fundera över dem själv istället.

Teeth (2007) [US]

Det där är en riktigt underhållande film. En som jag givetvis borde se om eftersom det är några år sedan den senast gången. Just att det inte har gjorts så många filmer på temat får den att kännas både intressant och nästan lite exotisk om man jämför med sådant som man annars matas med inom genren. Det skulle behöva komma lite fler filmer på mer udda teman för att genren verkligen skall kännas fräsch. Och då menar jag USA-delen eftersom det är den som känns mest urvattnad. Då är det trevligt när det dyker upp ett och annat guldkorn som den här filmen.

Edited by Piranhaconda, 01 March 2012 - 19:36.

[XC]

#Piranhaconda/Taboid: Bra att du säger så. Den är inte dålig egentligen, den fyller dock inte ut förväntningarna som ges av trailern. Dock så är den ju lyckad i sig eftersom du på slutet varken vet in eller ut eller vem som har mest rätt av Joyce och Kirk. Troligtvis ligger sanningen någonstans mitt emellan.

#Piranhaconda/Teeth: Den har sina brister men även helt klart även ett underhållningsvärde.

Edited by XC, 01 March 2012 - 22:31.

[Garm]

Nude Nuns with Big Guns (2010)

XC hissade varningsflagg för filmen en bit tillbaka i tråden, men jag lät inte det avskräcka. Och jag är glad för det då jag faktiskt tycker om filmen mer än vad XC gjorde. Den blandar lika delar Nunsploitation med Grindhouse, Sleaze och Revenge-film. Alltså flera av dom beståndsdelar som jag har lärt mig att uppskatta under min djupdykning i filmhistorien. Och hur ofta får man se en sådan film i dagens läge? Dessutom så är det en independentproduktion med tydlig "fuck the mainstream"-stämpel. Kan det bli bättre än så? Ja, det kan det faktiskt bli. Handlingen är riktigt bra och klart underhållande. Skådespelarna är riktigt bra i sina roller och här kan jag verkligen ge en guldstjärna till den som rollsatte filmen. Även filmmusiken är riktigt bra och passande. Det märks att man har sneglat på tidiga Grindhouse-filmer men sedan tagit det ett steg längre och blåst nytt liv i den typen av musik. Slutligen kan jag även säga att både manus och regi är bra insatser. Om man skall anmärka på någonting så är det att fotot känns lite för skarpt. Kanske att man hade tjänat ännu mer på att använda sig av en annan teknik än den som man nu valde. Tyvärr så vet jag inte exakt hur man fotade filmen då det är svårt att hitta information om just det. Men det skall sägas att det även kan vara så att den biten blev dålig när den svenska DVD-utgåvan sv filmen gjordes. Nu får det bli till att utforska regissörens tidigare film "Run! Bitch Run!" för att se om den är lika bra.


***

XC: just det du skriver om att man varken vet ut eller in i slutet av Tabloid känns oerhört lockande. Ibland kan sådant kännas fel och att man bara blir besviken över att inte få mer klarhet i saker och ting. Men lika ofta, i varje fall för mig, så skulle jag vilja påstå att det är trevligt och intressant att inte få en massa svar serverat utan att en del saker förblir obesvarade så att man själv får fundera över det. Oavsett om det sedan ger någon klarhet i saker och ting, eller ej.

[XC]

Nude Nuns With Big Guns tillhör antagligen en sådan där film som jag aldrig kommer få för mig att se om. Men smaken är som sagt som baken: delad.

Vad gäller slutet i tabloid så är det nog just det att man aspirerar mot att vara en dokumentär - men den når inte riktigt upp till den kvalitén. Jag ser det som en klar brist att en produktion som avser skänka klarhet inte riktigt lyckas förmedla vad man vill. Läste i går kväll dessutom att Joyce tydligen stämt folket bakom den här filmen och påstår att de ljög för henne vad dokumentären handlade om, plus att hon inte gillade hur hon framstod i dokumentären. Dock så tar jag det med en nypa salt, eftersom en av de starkaste intrycken (näst efter spritt språngande galen) jag fick av henne är "effektsökeri").

[Wylie Times]

Too Big Too Fail

TV film om vad som satte igång finanskrisen 2008. En uppsjö av bra skådespelare som William Hurt, James Woods, Paul Giamatti, Topher Grace, Cynthia Nixon, Bill Pullman... the list goes on, spelar nyckelpersoner i regeringen och investbankerna som vara ansvariga. Det är intressant och välspelat men ganska spretigt när dom försöker få med så mycket. Det hjälper om man har sett dokumentären Inside Job innan. Faktum är att om man har sett den blir den här filmen ganska överflödig. Men det det är ändå underhållande att se så många kända skådisar få spela ut mot varandra.

3/5


Happy Feet Two

Historien om den steppande pingvinen Mumbles fortsätter. Han har nu fått barn tillsammans med Gloria och hans son är dubbelt så nervös och bortkommen än vad Mumbles var i förra filmen. (och 10 gånger mer irriterande) Storyn är inte lika engagerande den här gången. (och den var inte SÅ engagerande i förra filmen) Med i filmen finns t.ex. två räkor spelade av Brad Pitt och Matt Damon som likt ekorren i Ice Age i princip är med i en egen film vid sidan av. Sångerna mer malplacerade den här gången och blir mest jobbiga transportsträckor. Behållningen är Robin Williams som Ramon (och Lovelace men han är inte lika rolig) och Richard Carter som elefantsälen Bryan. Jag önskar att dom fått mer utrymme i filmen. Filmen är iaf snyggt gjord och passerar tiden utan att man kollar på klockan allt för mycket.

2/5


The Innocents (1961)

Rysare om en kvinna som kommer till en herrgård för att ta hand om två små barn. Hon förstår sakta att nåt inte står rätt till och börjar se personer som inte är där. Filmen är baserad på Henry James roman "När skruven dras åt" och den har filmats ett antal gånger. Det här är dock som jag förstår den mest kända och erkänt bästa versionen med manus av Truman Capote. Stämningen byggs upp på ett ypperlig sätt, sakta men säkert. Det förekommer i stort sett inga som helst skrämsel effekter där musiken tvärstegras i samband med ett tvärt ljud eller klipp. Allt är suggestivt och väldigt creepy precis som det ska vara imo. På tal om det, läskigare barn i en film får man leta efter. Bra spelade och otroligt creepy. Inte så att dom är Children of the damned utan bara...konstiga. Det svartvita fotot är grymt snyggt kombinerat med fantastisk ljussättning. Det enda som drar ner lite är musiken som jag inte riktigt tycker vet vad den vill. Den är iaf inte speciellt passande. Men det är ett mindre klagomål. En intressant aspekt av storyn är att man aldrig riktigt vet om Miss Giddens (utmärkt spelad av Deborah Kerr) är galen eller inte. Slutet lämnar det också tack och lov öppet för tolkning.
Filmen inleds med en sorglig och, tack vare att det sjungs av ett barn, kuslig visa över svart bild och det sätter verkligen stämningen perfekt. Visan återkommer gång på gång genom filmen.

Rekommenderas varmt till den som vill se en riktigt bra och annorlunda hanuted house film.

4/5


Stoffe och Piranhaconda bör definitivt kolla upp den om ni missat den. Det var med anledning av diskussionen i Woman in black tråden som gjorde mig sugen på att se fler filmer i genren.

Edited by Wylie Times, 03 March 2012 - 02:55.

[Fiskrens]

The Artist

Nä, det här var inte min kaka. Inte för att jag egentligen hade väntat mig det, men med fem statyetter bakom sig hoppades jag att den någonstans skulle överraska. Men icke, det här är väldigt förutsägbart och alltigenom tillrättalagt för - ja, just det - Oscarsvinnande. Ja, alla skådespelare klarar stumfilmandet galant. Ja, filmen är snygg. Ja, den är en nostalgisk tripp som är medvetet melodramatisk. Men det går på tok för långsamt, är som sagt totalt ospännande och dessa i kombination gör det hela oengagerande. Filmen känns alldeles för lång och ältar huvudpersonens stolthet i minst en halvtimme för länge (hade den hållt den vanligare stumfilmslängden hade den kanske hållit bättre). Fint av dem att damma av Malcolm McDowell dock, även om han inte får göra mycket väsen av sig (hö-hö).

Betyg: OK-


Management (2008)

En oväntat fin liten romantisk dramakomedi jag ramlade över på SVT igår kväll. Steve Zahn gör en ovanligt charmig småstadskille som blir över ögonen kär i Jennifer Anistons världsvana säljare på genomresa, och resten av filmen ägnas åt hans jakt på henne. Zahn fyller sin roll, och lyckas faktiskt förmedla att hans karaktär utvecklas filmen igenom. Aniston (ett namn som normalt innebär att jag undviker filmen, hur sugen jag än skulle råka vara på lättsam rom-com) har inte spelat bättre sen Office Space, och när jag ser den här börjar jag hoppas att hon ska börja få seriösa roller, för här finns ett allvar som jag tycker hon förmedlar oväntat bra. Inte på Streep-nivå, men trovärdigt. Att sedan även birollerna levererar bra (Fred Ward, Woody Harrelson) gör att jag tror det har mycket med personregin att göra. Hela filmen är mer åt lågmäld finkomik än Bridesmaids, och slutet följer det temat väldigt bra - i princip som man väntat sig, men inte riktigt.

Betyg:Bra

@Wylie: tack för tipset om The Innocents. Även jag är en afficionado av lågmälda skräckisar