14 replies to this topic

[Georgia]

Drar ner till Stockholm på onsdag förmiddag och kommer tillbaka söndag kväll
Min mormor fyller 80
men det roligaste kommer nog att bli klassfesten jag ska gå på lördag kväll
Kan ni tänka er, det är 20 år sedan jag gick ut 9:an
Fick en inbjudan för ett par veckor sedan, och efter telefonkontakt med en av tjejerna i klassen, fick jag reda på att det hade varit telefonkontakt med de flesta och att vi skulle bli rätt många. Så självklart betalade jag in för att gå på fest.

Fick för mig att det bara skulle bli den högstadieskolan jag gick i, i Solna, men det visade sig att det skulle bli alla fyra skolorna.
Inte många man känner från dom skolorna, förutom dom man lärde känna i gymnasiet, spelar förstås ingen roll, eftersom det ska bli hur kul som helst.
Dom flesta från klassen har man ju träffat genom åren, men vissa har man inte sett sedan högstadiet/gymnasiet.
Sist jag kollade på klassfest.com så var vi 15st av 24 i klassen som hade anmält sig.
Bra uppslutning tycker jag

[Kermit]

Kul!! Hoppas du får det asskoj.


Själv hade jag nog inte velat gå på en reunion med min gamla högstadieklass. Inte så värst många trevliga typer i den.

[Marie Morot]

Har varit på två klassträffar med högstadieklassen. Första gången efter 9 år (ingen aning om varför det udda årtalet) och andra gången efter 20 år. Båda gångerna med de fyra parallellklasser som gick på samma skola.

Det var blandade känslor för min del att träffa dem igen. Kom snabbt fram till att vi hade väldigt lite gemensamt och att jag inte saknar kontakten med dem. Den enda jag har kontakt med är min "bästis" från de åren. Hon och jag trivs fortfarande lika bra ihop och vi träffas ett par gånger om året och har tät mail- och telefonkontakt.

Hade varit roligt att träffa gymnasieklassen, men jag har hamnat mellan stolarna där, eftersom den klass jag gick med de två första åren gick ut under mitt år som utbytesstudent i USA och den klass jag sen gick tredje året med kom jag aldrig in i ordentligt och dessutom var de väldigt barnsliga jämfört med hur jag kände mig efter ett år utomlands och borta från familj och vänner.

Edited by Marie Morot, 04 April 2005 - 20:08.

[Georgia]

Vi hade rätt bra sammanhållning i klassen, och det kommer nog bli mycket snack om gamla minnen.
Men antagligen så har man väl inte så mycket gemensamt med dom längre.
Jag umgås fortfarande med en av killarna i klassen, fast nu när jag bor i Gävle så träffas vi inte så ofta, brukar oftast bli när det är konsert dags.

Om det blir en gymnasieträff om 3 år så är det nog osäkert om jag kommer gå, eftersom jag antagligen kommer träffa alla som gick i samma klass på lördag (dom från de andra skolorna).

[Groundsplitter]

Drar ner till Stockholm på onsdag förmiddag och kommer tillbaka söndag kväll 
Min mormor fyller 80   
men det roligaste kommer nog att bli klassfesten jag ska gå på lördag kväll 
Kan ni tänka er, det är 20 år sedan jag gick ut 9:an 
Fick en inbjudan för ett par veckor sedan, och efter telefonkontakt med en av tjejerna i klassen, fick jag reda på att det hade varit telefonkontakt med de flesta och att vi skulle bli rätt många. Så självklart betalade jag in för att gå på fest. 

<{POST_SNAPBACK}>

Då vet du redan att du har någonting att åka dit för, och då har du betydligt större tur än vad min lillebror hade i lördags. Han åkte in till Stockholm i lördags kväll för att gå på någon återföreningsgrej för alla klasser i hans skola (eller om det rentav var alla skolor i Haninge) som gick ut för 15 år sedan. Men när han dök upp visade det sig att ingen annan från hans gamla klass var där. Det var bara folk från andra klasser. Så han var inte glad när han kom tillbaka hem, efter en totalt meningslös resa och ett par bortkastade timmar.

Själv skulle jag aldrig tacka ja till någon återföreningsfest. Jag var mobbad och utfrusen från det att jag kom till Haninge i ettan fram till det att jag hoppade av i nian, och vill inte ha någonting med dem att göra. Undantag för en tjej som faktiskt visade mer intresse för hur jag mådde, och som jag stött ihop med ett par gånger sedan dess, även om det nu var 6-7 år sedan sist.

[Forever Xena]

Hade varit roligt att träffa gymnasieklassen, men jag har hamnat mellan stolarna där, eftersom den klass jag gick med de två första åren gick ut under mitt år som utbytesstudent i USA och den klass jag sen gick tredje året med kom jag aldrig in i ordentligt och dessutom var de väldigt barnsliga jämfört med hur jag kände mig efter ett år utomlands och borta från familj och vänner

Precis samma problem har jag Marie .

Själv skulle jag aldrig tacka ja till någon återföreningsfest. Jag var mobbad och utfrusen från det att jag kom till Haninge i ettan fram till det att jag hoppade av i nian, och vill inte ha någonting med dem att göra

Det förstår jag komplett , ussch var jag hatar mobbing

Ha så kul Georgia

[Jazzdevil]

Ångest ämne...

Varför ska man träffa människor man blev tvingad att spendera alldeles för mycket tid med varje dag av den tid som förmodligen är den viktigaste tiden av sitt liv. Jag hade inget gemensamt med mina "klasskamrater" i grundskolan, när man började gymnasiet blev det lite bättre men inte mycket. Visst kan jag vara nyfiken på vad folk sysslar med nu för tiden, men sådana tillställningar skulle nog framkalla mer ångest än glädje. Dessutom misstänker jag att det är ett perfekt tillfälle för folk med lyckade liv att visa exakt hur lyckade liv de lever, och sådant klarar jag inte av, eftersom den svenska definitionen av lyckat liv har att göra med sådant som jag inte är i närheten av.

[Kermit]

Ångest ämne...

Varför ska man träffa människor man blev tvingad att spendera alldeles för mycket tid med varje dag av den tid som förmodligen är den viktigaste tiden av sitt liv. Jag hade inget gemensamt med mina "klasskamrater" i grundskolan, när man började gymnasiet blev det lite bättre men inte mycket. Visst kan jag vara nyfiken på vad folk sysslar med nu för tiden, men sådana tillställningar skulle nog framkalla mer ångest än glädje. Dessutom misstänker jag att det är ett perfekt tillfälle för folk med lyckade liv att visa exakt hur lyckade liv de lever, och sådant klarar jag inte av, eftersom den svenska definitionen av lyckat liv har att göra med sådant som jag inte är i närheten av.

<{POST_SNAPBACK}>

Håller med Jazzdevil här. Hela grejen skulle bli så falsk. Sen var jag inte direkt den som blev mobbad varje dag, men var väldigt utanför och var en av de som liksom fick några dagar i veckan som hackkyckling. Fredagar var alltid en sådan dag.
Fast jag önskar nästan att det kunde bli en sådan fest så att jag kunde tacka nej om någon ringde.

[Georgia]

Kan verkligen inte ha varit kul för din bror, Groundsplitter. Förstår att han inte var speciellt glad när han kom hem.

Har man blivit mobbad i grundskolan, då förstår jag att man inte går på en klassfest, det räcker nog gott och väl att man träffade dom varje dag då.

Hade jag vetat att det skulle vara ett så laddat ämne att skriva om klassfest xx antal år efter man gick ut skolan, vete f*n om jag hade nämnt det här.

Ha så kul Georgia   

<{POST_SNAPBACK}>

Det ska jag verkligen ha

[Kermit]

Äh, det var inte på något sätt meningen att missunna dig något. Det är bara kul att du ser fram emot det.

[Groundsplitter]

Dessutom misstänker jag att det är ett perfekt tillfälle för folk med lyckade liv att visa exakt hur lyckade liv de lever,

<{POST_SNAPBACK}>

Det påminner mig om den enda återföreningsfest som man försökt ha för min gamla grundskoleklass (åtminstone som jag känner till). Redan 4,5 år efter avslutningen så var det en av tjejerna - en präktig, överambitiös och självupptagen person - som skulle samla ihop allihop för en fest. Väldigt tidigt tyckte både min familj och några andra av mina klasskamraters föräldrar (min mammas väninnor).
Några få veckor senare fick vi den sannolika förklaringen - den här tjejen skulle gifta sig bara kort därefter, och det verkar som hon såg återföreningsfesten som ett sätt att visa hur lyckad hon var som skulle gifta sig fint, och kanske också för att de gamla kamraterna skulle känna sig manade att bidra med bröllopspresenter...

Hade jag vetat att det skulle vara ett så laddat ämne att skriva om  klassfest xx antal år efter man gick ut skolan, vete f*n om jag hade nämnt det här.

<{POST_SNAPBACK}>

Så ska du inte se det. Det är ett bra och intressant samtalsämne, även om det råkar vara många som har negativa erfarenheter och synpunkter. Men det är roligt att få berätta om egna erfarenheter.

[Marie Morot]

Nej, du får inte känna dig nedtryckt för att våra erfarenheter av grundskolan inte är så positiva och att flera av oss har minnen som är minst sagt blandade från de åren.
Jag var också mycket mobbad och tråkad under grundskoleåren, även om det avtog mycket under högstadieåren. Jag gick till klassfesterna för att träffa de kompisar jag trots allt hade under skoltiden och som jag i många fall förlorat kontakten med.

Till saken hör att ett stort antal av mina gamla klasskamrater också bor kvar i byn eller i relativ närhet och träffar varandra mer eller mindre regelbundet och till och med umgås efter alla år. Jag är så tacksam att jag flyttade därifrån på ett tidigt stadium ...

[Georgia]

Nu är jag hemma igen

Vad kan jag säga, det blev succé

Jag och kompisen träffades på eftermiddagen och gick på den lokala puben i Sumpan för att ta en öl och något att äta (som tur var) innan vi åkte in till Slussen för att träffa resten av klassen (9c) på Akkurat (eller hur det stavas) för ännu mer öl, (av 14st som kom från klassen var vi 11st som träffades innan + några till) innan vi tog båten över till Djurgården
Vissa kände man igen direkt men det var några som man fick tänka till innan man kom på vem det var
En av parallelklasserna (9b) var också rätt många 10-12st. och det var roligt att träffa dom också.
Synd att den tredje klassen (9a) bangade helt , hade varit kul att träffa några därifrån. men men, det är deras förlust (fast egentligen kände man väl inte dom så bra, för dom gick i en annan skola än oss (c& innan högstadiet )

Träffade förstås några man lärde känna i gymnasiet från de andra skolorna, men vi från min skola höll ihop i stort sett hela kvällen, förutom när vi åt, för då satt vi vid två olika bord.

Maten var helt okej, men dom hade gjort en stor tabbe, dom hade inte bordsplacering, då menar jag att, eftersom dom visste hur många som skulle komma från varje klass, kunde dom ha placerat ut kort var klasserna skulle sitta. Nu hade vi tur som fick plats vid ett långbord (7 på var sida) efter att ha bett klassen som satt brevid från en annan skola, flytta på sig ett steg neråt på den ena sidan.


Det blev förstås mycket kort tagna, så nu gäller det att få tag på alla som hade kamera med sig så att man får kopior på deras kort

[Marie Morot]

Kul att höra att det var lyckat Georgia!

[Johannes NA]

Kul att ni fick kul, Georgia!!

Edited by Johannes NA, 10 April 2005 - 21:53.