Posted 27 January 2006 - 00:14
Jäss!! Nu har jag varit å sett Storm på min SF-biograf!
SPOILERVARNING nedan!!!!
Satt med lite blandade känslor direkt efter filmen. Ojämn var ordet jag sökte. Stundtals var filmen så ruskigt bra att jag rös, och ibland satt jag och nästan vred på mig. Mittenparten i filmen är den absolut bästa delen. När vår huvudrollsfigur DD vaknar upp i ett helt ödelagt, folktomt och dimmig Vänersborg, sitter jag och bara gapar. När han sedan går omkring bland minnena av sitt liv får man uppleva några mycket starka scener. Sedan blandas mindre relevanta och halvfåniga scener i den sista tredjedelen av filmen, och det man byggde upp under mitten av filmen faller till en viss del. Detta är dock långtifrån en sågning. Filmen ska ha stort beröm för att vara så vågad, något liknande har jag aldrig sett på svenska förr. Dock på engelska.. butterfly effeckt ringer i bakhuvudet. Reaktionerna och agerandet i filmens första del känns realistiskt, ungefär så jag själv hade kunnat reagera, så nog känner man igen sig i DD. Det här brukar jag sällan se i andra liknande filmer. Den jämförs med Matrix, och visst, om man vill generalisera kan man kanske kalla detta för en "folkhemsmatrix", men jag tycker filmen väl står på sina egna ben, och vill rekommendera den till andra!
I love the smell of napalm in the morning