50 replies to this topic

[XC]

Hmm... Få se nu - är detta avsnittet där man återanvänt rustniningarna från Xena episoden "The Dirty Half Dozen" i säsong 3? Undrar om den här serien finns utgiven på DVD ännu här i de civiliserade delen av världen...

[Robert Jonsson]

Hmm... Få se nu - är detta avsnittet där man återanvänt rustniningarna från Xena episoden "The Dirty Half Dozen" i säsong 3? Undrar om den här serien finns utgiven på DVD ännu här i de civiliserade delen av världen...

Är inte helt säker - minns inte det så bra. Men jag tror inte det. Vill inte minnas särskilt mycket av rustningar i avsnittet.

Cleopatra 2525 har släppts på DVD - i civiliserade delar vet jag dock inget om...

[XC]

De hade inte direkt huvudrollen - minns jag rätt så syntes två (eller tre) i bakgrunden när de kom in i baren med de gamla Xena rustningarna på.

[Robert Jonsson]

Okej, då är det möjligt. Såg inte så noga på det - och har inte lika bra Xena-minne som dig så...

Okej, då är det möjligt. Såg inte så noga på det - och har inte lika bra Xena-minne som dig så...

[Robert Jonsson]

#1.05: HOME

Cleopatra: "Lily, your sister has had a close encounter of the fourth kind. It must continue her quest to solve the X-files."

Handling: Då de tre kvinnorna befinner sig på en bar ser Sarge en gammal bekant från sitt förflutna, en person som direkt tar som destroyer. Föga anar hon att det mötet är ett första steg mot hennes förlorade förflutna...

Recension: Det här är det första verklige Sarge-avsnittet. Sarge har haft en rätt så liten roll i tidigare avsnitt gentemot Hel och Cleopatra. Det är inte först nu som vi får en större insikt i hennes hat gentemot Baileys. Hon agerar impulsivt i början och håller på att spräcka Voices plan senare då de kommer upp på ytan. I grund och botten är Sarge en person som drivs av passion - oavsett om det är för sex eller strid. Handling före tanke. Avsnittet ger oss en djupare insikt i Sarge och visar just upp hennes temperament det i ett mer nyanserat tillstånd än tidigare. Å andra sidan så är det väl det enda läget som Victoria Pratt klarar att skådespela i, så det är ingen stor prestation i sig. Inte ens då Sarge konfroteras med sin hjärntvättade syster får vi en riktig känsla som höjer sig utöver mängden. Så Victoria Pratt klarar en biroll i sig, men det blir aningen bräckligt då de skall baseras på hennes skådespel.

Sarge heter tydligen Rose egentligen - båda systrarna var döpta efter blommor. Så alldeles, alldeles... Hippieaktigt

Cleopatra: "Live long and prosper. May the force be with you!"

Det är är Cleopatra som är avsnittets stjärna. Hennes moderna referenser om allt från X-Files till Battelstar Galactica är underbara! Vem hade trott att popkulturella referenser kan användas för att förleda en folkgrupp. Det är en svår sak att lyckas bära upp som skådespelare, eftersom det är en massa nonsensens egentligen som sägs. Men Jennifer Sky lyckas att få det verka trovärdigt, vilket bara bevisar hennes skicklighet som skådespelare (till skillnad från Victoria Pratt).

Cleopatra: "Beam us up, Scotty! Then get it fixed... The transporter's still down. I don't think we can return to the starship."
Lily: "What do you mean starship?
Cleopatra: "Sis isn't real sharp, is she? Travelling between earth and the mother planet is a little bit difficult without a starship. Even for a Jedi like your sister.

Söt ljudeffekt då Cleopatra gör tummen upp. Lyckas inte lika bra då Hel gör det - och det är så skönt att se hennes ansiktsuttryck då hon försöker sig på gesten. Appropå Hel... Hon har en ganska tillbakdragen roll den här gången - även om det är hon som har kontakten med Voice. Fast det gör inte så mycket. Det är nyttigt att variera mellan de olika avsnitten - och Sarge har som sagt var inte haft ett enda avsnitt om sig själv förrän nu.

Inget obligatoriskt dräggel-moment den här gången!

Det finns inget att klaga i actionsekvenserna i detta avsnitt, utan det hanteras betydligt bättre och mer sammanhängande än tidigare. Det märks rätt tidigt att det kommer bli ett fortsättning följer-avsnitt, men det lyckas aldrig att bygga upp till ett verkligt klimax. Då Cleopatra försvinner i ljusskenet med Lily, Sarges syster, så känns det mer som ett avbrott för reklamen än en cliffhanger. Det drar ned intrycket något av avsnittet och gör det lite svagare än vad det egentligen borde vara.

Bästa scen: När Cleopatra vandrar genom skogen med Lily och försöker övertyga henne om att hennes syster, Sarge, egentligen är utvald av utomjordingarna. Hon ljuger så friskt om popkulturella referenser. Gotta catch 'em all!

Trivia: Åter ett beklant ansikte från Xena. Sarges syster Lily, spelas av Kate Elliott. I Xena: Warrior Princess spelade hon Yakut, en shaman hos den nordliga stammen av amazonerna. Hon var en av mina favoriter bland amazonerna, så det är ett kärt återseende. Till skillnad från exempelvis Danielle McCormack, som var svår att känna igen, så kände jag igen Lily direkt. Å ena sidan skiljer sig inte Yakut och Lily, lika mycket som Raina gjorde från Effiny, så jag vet inte om det är för att Kate Elliott har ett mer begränsat skådespelarregister än McCormack.

Betyg: 3- av 5.

[XC]

Jag blir nästan sugen på att hoppa på ditt erbjudande Cappy.

Tror att detta är ett av de sista avsnitten som jag såg.

Edited by XC, 06 September 2006 - 18:44.

[Robert Jonsson]

Just say the word...

[Robert Jonsson]

#1.06: RESCUE

Cleopatra: "I feel like my brain's being sucked into a an unstoppable killing machine.
And a little dry mouth."

Handling: Med Cleopatra och Lily kidnappade, måste Hel och Sarge finna dem innan de förvandlas till Destroyers.

Recension: Att Sarge inte skulle skjuta Lily, utan att kväsa sin vrede och förlåta henne för att hon försatt Cleopatra i fara var inte särskilt oväntat. Dels Hels förmanande ord, men dels för att det skulle vara ett för långt avsteg från vad man förväntar sig. Det är ett problem som ofta dyker upp i serier - man vill få hjälten att verka brista i den moral vi som åskådare vanligen identifierar oss med att karaktären har. Men det blir i sin tur sällan väldigt spännande eftersom vi vet hur hon kommer handla.

Så hela scenen där hon står och ska skjuta Lily blir ett stort antiklimax. Inte hjälper det att Kate Elliott inte riktigt lyckas förmedla någonting annat än ganska svagt gnällande. Victoria Pratt lyckas däremot höja sig snäppet över sitt mediokra nivå, vilket då är synd att Elliott som har levererat i andra serier inte gör det nu för i grunden är hon bättre som skådespelare. Scenen skulle kunna ha gjorts betydligt mer kraftfull med andra ord, även om den fungerar som det nu är.

Intressant nog är det att se hur Cleopatra nu accepteras in i gruppen. Att Hel gjorde det tidigare det har nästan framgått, men Sarge? Inte särskilt. Men hennes handlande här gör det rätt tydligt. Och det tycker jag är rätt skönt att det tagit sin tid innan Cleopatra blivit accepterat fullt ut, för det är något annars som ofta sker efter andra avsnittet. För övrigt gillar jag att Cleopatra konsekvent kallar Lily för "space cadett".

Avrundning på avsnittet är sockersött då de fyra skjuter sönder golvet och faller ned mot underjorden. Hur Sarge erbjuder Lily att vara hennes ledsagare här nere. Hur Lily är tveksam, men accepterar då Sarge visar sin mjukare sida. Det är sött och vackert - and kind of cheesy. Men det passar in.

Inget obligatoriskt dräggel-moment den här gången heller!

Överlag är avsnittet inte så bra som jag hoppats. Action-.klippen är inte topp alla gånger - och i bland tillåts det dominera lite för mycket så det känns som om vågskålen rubbas alltför mycket. Avsnittet känns med andra ord, något obalanserat vilket drar ned helhetsintyget.

Bästa scen: Avslutningen på avsnittet då Sarge slutligen visar att hon är beredd att ta hand om sin syster Lily. Sött!

Betyg: 3 av 5.

[XC]

Ett steg närmare... (Jag alltså). Hur känner du så här långt in i serien? Bra, Dålig eller OK?

[Robert Jonsson]

Den är betydligt bättre än vad jag förväntade mig. Jag var skeptisk mot dne första - särskilt med halvtimmesformatet. Men jag tycker inte avsnitten känns stressade eller svaga. Det är en rätt stabil serie som är helt okej.

Den är inte lika mycket "glimten i ögat" som Xena, utan tar sig lite mer på allvar - men utan att förlora fotfästet med vad som gjorde Xena bra. Den har rätt hälriga inslag av skön och rolig stämning. Så jag tycker den är tillräckligt bra att rekomendera - särskilt för de som gillade Xena, då det finns en del band däremellan.

[XC]

Jag gillade iaf det av serien som jag såg. Precis som i Xena så finns det sådana där små detaljer som väger upp det faktum att det faktiskt är en b-serie.

[Robert Jonsson]

Absolut. Den vet att den inte har rätt budget för en stor serie, så de väljer att skapa den lite med glimten i ögat. MEn det är ett genomgående tema med Renaissance Pictures

[PredaBot]

Haha, jag ÄLSKAR tema-melodin i den här serien!

[Robert Jonsson]

#1.07: RUN, CLEO RUN

Sarge: "My clock is ticking. And it's not the biological one!"

Handling: Sarge lyckas stjäla en karta över hela Underjorden och flyr nu från glatta livet. Föga anar hon att Voice bestämmer sig för att endast Cleopatra är den som har kapaciteten att rädda henne...

Recension: Jag får säga att det här avsnittet onekligen känns som det starkaste av samtliga hittills. Det börjar visserligen segt med en dräggelscen över Sarge där hon strippar för en grupp slemmon (i vissa fall bokstavligen talat ) och via kommunikationssetet framhejas av Cleopatra. Det märks att Cleopatra faktiskt inte helt hatade att arbeta som strippdansös i sin tid.

Och det här är ett celopatra-avsnitt. Hon får genomgå ett elddop då Voice slänger henne ut i hettan för att klara sig på ett farligt uppdrag. Till skillnad från Hel och Sarge så är det med list hon får göra det och det gillar jag. Kanske det mest intressanta är hennes lösning i slutet med Sarge. Istället för att vara tokig och försöka skjuta sönder halsbandet, så kastar hon över vapnet till Sarge. Inte ens Sarge tänkte på det, utan hon är van med Hel skulle ränna dit och skjuta sönder det med ett välriktat skott.

Meningen med avsnittet - Voice som försöker skapa en sann laganda hos de tre är något som är behövligt om man skall arbeta under sådana här omständigheter. Men Hel har rätt i att det kanske är ett dumt att börja träna det i ett uppdrag av sådan här kvalité.

Just maskinen som Cleopatra använder för att lära området kommer lite för väl för att kännas bra. Varför har de inte tränat henne i den tidigare? Den borde ha stora konsekvenser i själva serien, men jag tror den kommer glömmas bort efter det här och det är inte ett plustecken. Å andra sidan skapar den också något som är väldigt positiv till.

Uppbyggnaden i det här avsnittet blir till stor del som om karaktärerna befann sig i en tidsloop. Cleopatras trial and error för att komma i tid till mötesplatsen med Sarge är sådant som jag finner ytterst roligt att se till. Okej, på grund av längden på avsnittet så måste man vara mer sparsam med utvecklingen än i andra serier. Men tiden disponeras väl och skapar en bra rytm.

Dessutom sköts klippet mellan de olika scenerna väldigt bra, vilket skapar en skön helhet och ett bra tempo i avsnittet. Bra, snabb rytm och överlag inte en lugn stund gör avsnittet mycket starkt.

Bästa scen: När Hel är på väg att rusa ut för att bistå Sarge, men Voice säger att Cleopatra är den som måste skickas. Ögonen på både Hel och Cleopatra är obetalbara!

Trivia: -

Betyg: 3+ av 5.

[XC]

*suckar längtande*

[Robert Jonsson]

#1.08: CHOICES

Noel: "The Voice and those who follow it, are the true betrayers."

Handling: Voice beordrar gruppen att undersöka en av Voices andra grupper. Hon har förlorat kontakten med dem och hoppas nu att de tre skall finna dem och få reda på vad som hänt...

Recension: Jag tycker det är en rätt ball idé med Artificial Surface Environment-level, alltså nivåer med konstgjord ytmiljö. Det är en rolig idé som samtidigt öppnar upp för att kunna föra in annorlunda miljöer i framtiden.

Avsnittet hade den absolut mest uppenbara lösningen om vem som var ormen i paradiset. Det är visserligen förståeligt då man i ett halvtimmesformat inte har samma möjlighet att skapa vändningar. Det hade annars varit tufft att låta någon annan - Xev eller Alexa - vara destroyern. Men trots det uppenbara valet, så tycker jag ändå det håller rätt bra. Det visar hur kusligt destroyern är då de kan absorbera den oskyldige Noles liv och verka som honom - för att sedan slå till då det behövs.

Man får dock mer sympati för honom än vad man får den "gode" Xev som vägrar lyda order. Han vill inte följa Voices order att bege sig tillbaka. Och han vill döda destroyern mitt framför Alexas ögon. Sarge befinner sig på samma linje. Hon har nästan bara ett läge och det är "kill, kill, kill". Men det finns ändå där en respekt för Hel och orderna, som gör att hennes blodtörst kan tonas ned.

Det är intressant att se Hels val (vilket är vad som avsnittet heter - Choices). Hur Hel slits mellan sina känslor för Alexa och sin plikt att döda destroyern. Det är också vad som håller på att kosta henne livet, men också vad som gör henne intressant som personlighet. Hon är inte enbart en soldat som dödar alla fiender hänsynslöst (som Sarge) - hon dras med sina egna demoner. Hel känner igen sig i Alexas situation - till och med berättar hon för modern att hon förlorade sin far. Det sägs inte rätt ut, men det framgår nu rätt tydligt att mannen på fotografiet i avsnitt "#1.01: The Quest for Firepower" inte var en förlorad bror eller älskade. Det var hennes far - och vi förstår nu också varför det var så värdefullt för henne - och varför Sarge inte ville hon skulle ge bort röret som bilden var i.

Återigen får Cleopatra göra sin prisbelönta drill - jag älskar då hon refererar till popkulturella referenser. Hör här bara:

Cleopatra: "Okay, People. Come on. Step back, alright!There's nothing to see. We take it from here, okay? You can just go on home. Go home. Yes?
Suterran #1: "Who are you?
Cleopatra: "I am US Marshal Sam Gerrard. These are my deputys. We're with the UIA.
Suterran #2: "UIA?"
Cleopatra: "The Underground Intelligence Bureau.... 's Association..."
Suterran #1: You're not from here?
Cleopatra: "No we're a part of a new experimental group. Designed to serve and protect the underground from outside forces. (sighs) We fear this is one of our men."

Och det blir ännu bättre då hon får auktoritet på grund av det.

Cleopatra: "First we need to get these people back. I need the whole area secured. I need you to dust for prints. Get some photos and start to work these people because maybe, just maybe somebody saw something. Okay? Get going!
Suterran #1: "You heard here! Let they do their jobs."

Citaten ovan är guld - kanske inte enbart på grund av orden, utan för de uttalas med stor pondus från Jennifer Sky. Det är en skönhet att höra orden med hennes röst och se hennes kroppsmimik. Strålande arbete!

Men fröet för framtiden är kanske det citat som sägs av Nole till Xev (och som ingen i gruppen får höra) - det citat som finns i början av recensionen. Vad betyder det? Är det kanske så att Voice är en robot hon också? Har hon slagit sig fri från Baileys och därför ses som en förrädare? Eller har hon en mörkare plan och Baileys är ute efter att hjälpa människorna? Det tål att funderas på...

Överlag är avsnittet välgjort, även om det är en aningen enkel plott som presenteras. Om den varit lite mer djupt hade den fått ett högre betyg.

Bästa scen: Cleopatras imitation av Sam Gerrard!

Trivia: Sam Gerrard är rollkaraktären från filmerna The Fugitive och US Marshals, och spelades av Tommy Lee Jones.

Betyg: 3+ av 5.

[Robert Jonsson]

#1.09: PERCEPTIONS

Creegan: "So... What do you think Voice? You really think the daughter of your most valued follower has it in her to end her life?

Oh... The Voice hasn't told you, Hal? You found that to be a recurrent trait of hers lately? The more she says, the less you know. Isn't that really infuriating? Yep. Dad and the Voice was really tight. h, Voice if you could see her face. I really got you thinking, Hal. You want so desperately to kill me. A big part of your life has been to kill me. And now you realize I have something you need more than revenge. It's all in here. Something you father couldn't tell you. Something the Voice will never tell you."

Handling: Hel och de andra är ute på ett rutinuppdrag åt Voice, då Hel får syn på något som inte kan stämma. En person som dog i hennes förflutna verkar kalla Hel. Är det ett spöke? Eller kanske ett hologram?

Recension: Jag gillar det här avsnittet! Det följer upp tråden om Hels far från förra avsnittet och bekräftat misstanken jag hade om fotografiet. Sedan är det lika roligt att se en återkommande skurk, i form av Creegan. Och då det handlar om Creegan så är det ju hans vendetta mot Voice som kommer fram - något som är det kanske mest intressanta i hela serien. Det gör att Creegan för mig är intressant. Han känns inte alls ond, utan det är snarare att han har en egen agenda mot Voice och Hel råkar bara hamna i hans väg. Det är också intrycket man får då Creegan och Voice har sin konversation. Det är ett litet utrymme, men båda skådespelarna levererar. Det är inga problem att köpa att de har ett förflutet på något sätt.

Cleopatra är med väldigt lite och Sarge är med i utfyllnadssekvenser - och utan att skapa dräggelmoment. Det här är ett storyarc-avsnitt och det tilläggnas helt och hållet Hel. Hels vilja att offra sig för att skydda Voice visar på hur djupt hon tror på saken, men frågan är om hon skulle göra det igen?

Voice: "And Hel, I'm sorry for withholding information from you."
Hel: "Yeah... I wish I could believe that."

Det är rörande att se henne så desperat hoppas att hennes far är i livet. Det är lätt att leda henne i fällan för Creegan, men det kanske mest förvirrande är att det faktiskt inte bara spring runt en holografversion som Creegan skapat.

Jag lämnades dock efter avsnittet med ett starkt intryck, men som jag inte riktigt kan stödja utifrån vad som skedde i avsnittet. Jag tror att Creegan och Hels far kan mycket väl vara samma person. Visst, det går att förklara varför han har skivan med inspelningen, liksom varför han känner till Voices nära samband med fadern. Men hur gör Creegan allt det? Vore det inte väldigt enkelt och tydligt om det faktiskt var för att de var samma person? Det är intrycket jag lämpas med - det förklarar varför Voice håller tyst om så mycket, om en splittring skett mellan Hels far och Voice. Sådan far, sådan dotter? Vad är då bättre sätt att kontrollera henne genom att strypa informationen?

Fast å andra sidan, varför säger inte Creegan det rätt ut? Trots att hon först inte skulle tro honom, så borde han kunna vinna över henne till slut. Trots allt vet han ju hur mycket fadern betydde för henne. Men han kanske ser henne som ett hinder eller kanske som ett bättre verktyg där hon är nu? En annan sak som man kanske kan ställa sig frågan är om det inte hindrar en att göra den sammankopplingen då fadern är på ett ställe och hjälper Sarge, medan Creegan är med Hel? Nix, det hindrar ingenting. Faktum är att det snarare verkar logiskt för Creegan att göra en holografversion och hjälpa Sarge att stoppa explosionen (Note to self: Banka alltid på högteknisk utrustning om den kärvar - det fungerar alltid ). Han räddar då dottern som hon älskar - och kan dessutom ha nytta av gruppen i helhet sedan. Som jag sa, jag har inga svar eller bevis att bygga ut det här på. Det handlar mer om känslor.

Det enda som drar ned betyget är att de andra karaktärerna inte är särskilt integrerade med storyn, vilket gör att vi får massameningslösa klipp med Sarge, och att själva actionsekvenserna är alldeles för hastigt klippta. Det drar ned ett annars alldeles utmärkt avsnitt.

Bästa scen: Sevensen då Creegan bearbetar Hels sinne med information om Voice.

Trivia: -

Betyg: 4- av 5.

[Robert Jonsson]

#1.10: TRIAL AND ERROR

Mauser: "Oh, stop it Cleo. Is this a plot from one of those movies you always are talking about?"
Cleopatra: "Well, yes, actually. But this isn't important now."

Handling: Voice sänder gruppen för att rädda Raina från att bli kidnappad av destroyers. Det visar sig då att hon besitter förmågan att kontrollera även dem, vilket Voice bestämmer sig för att utnyttja...

Recension: It's the bad guy-marathon we've all been waiting for! Först Creegan i förra avsnittet och nu Raina! Fast Raina är inte lika tuff som Creegan, så är det ändå ett kärt återseende - och hon är bättre i detta avsnitt än det tidigare. Kanske för att det nu inte handlar om att manipulera huvudrollerna på samma direkta sätt som förra gången, utan att det den här gången finns ett större djup. Ett högre mål.

Det är intressant att se hennes möjlighet att påverka destroyers och Baileys. Särskilt då vi får veta att att Raina faktiskt är en del av ett av Voices gamla experiment. Ytterligare ett bevis på att Voice inte alls är någon barmhärtig samarit. Vad säger att hon inte är mer ond än Baileys? Den enda informationen hon delar med sig av är knapphändig som bäst. Det känns som om hon håller på all viktig information - sådan information som skulle kunna göra att folk ifrågasätter henne.

Vad är skälet till försöken med att kunna kontrollera andra personers sinnen? Det skulle kunna vara ett sätt att försöka förslava människorna, även om det faktiskt är mer intressant att bolla med den andra tanken. Tänk om Voice kämpade för att skapa en person som kunde kontrollera Baileys? Om det var riktat mot maskiner, så blir det ännu mer intressant om man lägger in det i kontexten med diskussionen mellan Raina och Baileyn.

Raina: "We want the same thing. The end of Voice and her rebellion."

Återigen får jag en känsla av att Voice faktiskt är en maskin och det är där i revolten består i. Så i grunden är hon därför ond i Baileys ögon och arbetar mot dem. Men det säger inget om hon är god i större helheten. Hon verkar uppenbart redo att leka gud med människors liv - som i experimentet med Raina. Det skulle inte förvåna mig om Creegan också är så pass hatisk mot Voice på grund av en liknande anledning. Kanske är Bailey inte alls onda, utan det är en lögn fabrikerad av Voice? Food for thought.

Cleopatra: "What the...? Sarge sounds like my hippie uncle Wally..."

Cleo, stackars Cleo. Får hon uppdraget med killswitchen för att hon ses som svag? Jag lutar åt att det var tanken. I första läget så skulle hon vara mindre benägen att trycka på knappen än både Hel och Sarge. I andra läget, skulle hon trycka så skulle Mauser kunna hindra henne. Hade det varit Hel eller Sarge så hade de kunnat ingripa.

Det intressanta här är varför inte Raina bara kontrollerade Cleo att låta bli. Min gissning är för att hon endast kan göra det med de som hon ser. Det i sin tur skulle innebära att Voice inte heller var kontrollerad och att Mauser bara lydde Voices order. Jag finner det logisk med tanke på att Voice söker efter nya möjligheter att besegra Baileys på. Där Hel och Sarge är förslösningsvaror är Raina betydligt viktigare än så, vilket gjorde att Voice lät henne hållas.

Men Cleopatra är smart. Hon listar snabbt ut att Raina kontrollerar både Hel och Sarge, vilket visar att det hon inte har i vapenkraft väger hon upp med kvicktänkthet.

Överlag ett mycket starkt avsnitt med få actionsekvenser och inget obligatorisk dräggelmoment.

Bästa scen: Då Cleo listar ut att Raina är den som totalt kontrollerar sin omgivning

Trivia: Danielle McCormack är tillbaka och är precis lika vitt skild från sin roll Xena!

Betyg: 3+ av 5.

[Robert Jonsson]

#1.11: DOUBLE

Cleopatra: "No... You can't give up. You can't leave me. Helen, Sarge and Mauser their my friends now. But you know who I was. You know about Johnny and mom and every stupid, crazy thing I ever did. With you around I'm not so alone here."
Betrayer Cleopatra: "You'll be okay."
Cleopatra: "No, I don't wanna be okay! It's not good enough."
Betrayer Cleopatra: "Thank you."
Cleopatra: "For what?"
Betrayer Cleopatra: "For the memories..."

Handling: Cleo jagas av en destroyer, men lyckas finna Hel och Sarge och söker hjälp där. Problemet? Jo, Cleopatra är nämligen redan där. Frågan är nu bara vilken Cleopatra som är den riktiga?

Recension: Jag har alltid älskat förväxlingsavsnitt - och då de gör det med kontinuitet blir det så mycket bättre. I andra serier härleder man inte det till tidigare avsnitt (i detta fall till #1.06: Rescue), vilket gör att det här känns mer genomtänkt. Dock är det rätt lätt att gissa vem som är dubbelgångaren - dels är det mest logiskt, dels är det begränsat på grund av tidsutrymmet. Det hade varit mer intressant om det varit tvärtom rörande Cleopatras identitet, med tanke på de konsekvenser som det skulle fått för serien.

Det intressanta är att se en destroyer som faktiskt inte alls är ond, utan som faktiskt har det goda kvar i sig. Tyvärr är även avsnittets slut rätt förutsägbart eftersom det på 20 minuter inte riktigt finns utrymme att hantera två Cleopatra i serien. Dock tillåter det att visa upp Cleopatras ensamhet - trots hon funnit nya vänner. Jennifer Sky lyckas rätt bra med att få ensamheten verka trovärdig gentemot de tidigare avsnitten också.

Det sägs här även uttryckligen att Mauser var en destroyer som reprogrammerats. Det där får mig att spekulera lite ytterligare för mig själv då man sätter det i parallell till spekulationerna jag hade i förra avsnittet. Ormen i paradiset?

Överlag är avsnittet intressant, men inte bättre än ett genomsnittsavsnitt med potential till att ha varit mycket bättre.

Bästa scen: Då Cleopatra skapar ett vänskapsband sin "onda tvilling" och finner en länk till sitt förflutna.

Trivia: -

Betyg: 3 av 5.

[XC]

Jag har nu sett hela serien. Jag gillar den. Lite spretig i början men tog sig ganska snabbt. Måste erkänna att jag diggar de scener som Cleopatra droppar SF-referenser i. Lite trist slut på serien om jag får säga så, visst kan jag köpa öppna slut - men just det här funkade inte för mig om man säger så. Tycker också det är trist att Cleo inte utvecklas så mycket i serien, på många sätt är hon den samma i sista avsnittet som i första.

[Garm]

Min bästa vän vet hur mycket jag tycker om tv-serier så för ett tag sedan fick jag den här på DVD till min stora glädje. Nu tyckte jag att det var hög tid att se avsnitten och skriva lite kommentarer kring det jag ser.

Quest for Firepower

Den här serien får bästa tänkbara start. Jag gillade utseendet på maskinerna (Baileys) i början och dom påminde om något som jag har sett i ett tv-spel tidigare. Minns dock ej vilket, men det var i varje fall en påtaglig likhet. Jag gillar dessutom detta avsnitts effekter som är väldigt bra om man ser till omständigheterna. Det var ett tag sedan dom gjordes och sedan var väl budget för sådant rätt liten kan jag tänka mig. Avsnittet har en rasande fart och man kommer undan med det tack vare att det bara är runt 25 minuter långt. Och vem vill inte se ett gäng tjejer sparka så mycket stjärt som möjligt under ett avsnitts gång. Tjejerna är dessutom riktigt coola. Jag vet att en del hade svårt för Jennifer Sky, men jag har alltid gillat henne i den här rollen. Dessutom så är både Gina Torres och Victoria Pratt minst lika bra i sina respektive roller. Jag gillar hur dom som ett team spöar upp Horst och bjuder honom på en riktig fajt. Handlingen är således riktigt underhållande och dialogen är verkligen på topp. Den är både cool och giftig på en och samma gång. Samtliga skådespelare är väldigt bra. Introt till serien är helt underbart. Jag längtar efter att få se ett till avsnitt.

[Garm]

Creegan

Mauser kidnappas av Creegan, en minst sagt speciell karaktär med ett minst sagt spektakulärt utseende. Jag kan tänka mig att en del tyckte att han var löjlig men själv så fann jag karaktären att vara häftig och välspelad av Joel Tobeck. Och man måste ju säga att utseendet på karaktären passar personligheten. Vår trio med tjejer är sedan inte sena att rycka in och sparka lite stjärt för att rädda sin vän. Även det här avsnittet bjöd på en rasande fart och det är smått ofattbart att man kan göra handlingen i det tempot under den korta speltid som det faktiskt rör sig om. Men jag gillar det och tycker att det är ett perfekt format. Handlingen kanske är simpel men klart underhållande och välspelad.

[XC]

Jag gillade också Cleo 2525 skarpt när jag såg den och som jag minns det så gick den ut rätt skarpt med bra avsnitt redan i början.

[Garm]

Jag tycker också att den har väldigt hög kvalité redan från start. Hoppas att det håller i sig hela serien ut.

Flying Lessons

Jag måste säga att Cleopatras skrikande kan bli lite jobbigt ibland, men som tur är så stör det inte alltför mycket än så länge. En sak som jag gillar med det här avsnittet är hur Cleopatra peppar dom andra till att följa med henne på räddningsuppdraget då dom ska återföra en kidnappad kvinna. Hon verkar vara en sådan som kan peppa vem som helt till att göra vad som helst. Vilket kanske både är bra och dåligt. Nattklubben/baren som dom besöker var ju minst sagt intressant. Eller rättare sagt klientelet som besöker detta ställe är det. Annars var det kul att få se lite olika mutanter göra gästspel. Där har man lyckats bra med en brokig skara personligheter. Detta ställe bjuder även på mycket ögongodis oavsett vad man må vara intresserad av och det är ju trevligt. Givetvis så räddar vårat gäng den kidnappade kvinnan mot slutet av avsnittet genom att återigen sparka lite stjärt. Ett klart underhållande och roligt avsnitt.

[XC]

Jo - Jennifer Sky gör en mestadels bra roll, men skrikandet kan bli lite enerverande i början innan karaktären får rätt balans.

BTW, är det inte den där barscenen där man ser rustningar från Xena? (Dirty Halfdozen i S3?)